FINLANDS DÖVAS FÖRBUND

Finlands Dövas Förbund är teckenspråkiga dövas intresse-, expert- och serviceorganisation. Förbundet bevakar och främjar jämlika möjligheter för döva i alla åldrar och fungerar som sina medlemsföreningars centralorganisation.
Med en verksamhet som spänner över hundra år har Finlands Dövas Förbund långa anor och djupa rötter i dövsamhället. Den döva konstnären Albert Tallroths synsätt att döva själva ska hjälpa sig själva har också varit förbundets bärande tanke från första början till i dag.

Albert Tallroth

Konstnären Karl Albert Tallroth (1871–1899) är en av det finländska dövsamhällets framträdande personer. Hans tanke om att döva själva ska hjälpa sig själva och inte förlita sig på hjälp från hörande har citerats flitigt. Speciellt i samband med grundandet av dövföreningar spelade Tallroth en viktig roll. Han var med om att starta många föreningar i olika delar av landet.

Tallroth, som var utbildad snickare, utvecklade också aktivt den teckenspråkiga uttryckskonsten. Han översatt dikter till teckenspråk och ledde teckenkörer. I dövsamhället är hans dikt om ”värld av värme” mycket känd. Det varma landet anses syfta på dövas gemenskap; ett folk utan land men med en gemensam, varm samhörighet.

Tallroth drömde om att grunda en centralorganisation för döva, men avled vid bara 27 års ålder och hann inte se sin dröm förverkligas. Trots sin korta livstid hann han ändå lämna stora spår i dövsamhällets historia.

Förbundet grundades av döva själva och är nu Finlands äldsta organisation för personer med funktionsnedsättning. Under årtiondenas lopp har arbetet för att främja dövas språkliga och mänskliga rättigheter formats till verksamhetens kärna. Finlands Dövas Förbund är teckenspråkiga dövas intresse-, expert- och serviceorganisation. Förbundet arbetar för att döva i alla åldrar ska ha jämlika möjligheter i samhället och fungerar även som sina medlemsföreningars centralorganisation.

 På Finlands Dövas Förbunds (då Finlands Dövstumförbund) konstituerande möte år 1905 behandlades undervisningen av minderåriga barn och dövas arbetsliv. Över hundra år senare innefattar förbundets strategiska målsättningar bland annat främjandet av barns och ungdomars rätt till en teckenspråkig inlärningsmiljö och en förbättring av dövas ställning på arbetsmarknaden. -  Arbetet fortsätter.

Inom dövas kultur skildras teckenspråkets betydelse ofta som en fackla som bringar ljus i mörkret. Upplevelsen att leva som döv överskrider inte bara generationsgränserna utan också nationsgränserna. Finlands Dövas Förbund vidmakthåller sin roll som fackelbärare genom att aktivt verka i internationella dövorganisationer. Förbundets verksamhet inom utvecklingssamarbetet är omfattande och har som mål att förbättra dövas och teckenspråkens ställning.

Finlands Dövas Förbunds teser inför kommunalvalet 2017

Har kommunen planerat sin service för teckenspråkiga invånare? Finlands Dövas Förbund vill uppmuntra kommunerna att utvärdera sin service tillsammans med teckenspråkiga. Även om gruppen teckenspråksbrukare är liten har var och en rätt till högklassiga tjänster. När social- och hälsovårdsservicen läggs om tvingas kommunerna fundera på nya verksamhetsmodeller.

Tillgänglighetsgaranti och digitala tjänster för alla

Teckenspråkiga ställs i sitt dagliga liv inför svårigheter då det gäller servicens tillgänglighet. Information, småbarnspedagogik, undervisning och social- och hälsovårdstjänster måste göras bättre tillgängliga för teckenspråkiga.

1.Kommunen utfärdar en tillgänglighetsgaranti och utvärderar sina tjänster tillsammans med teckenspråkiga.
2. Kommunens nya digitala tjänster ger döva och teckenspråkiga information i tillgänglig form.
3. Som alternativ till att ärenden uträttas med att användning av rösten erbjuds kommunikationssätt som beaktar döva.
4. Teckenspråkslagen, och den skyldighet att främja användningen av teckenspråk som lagen ålägger myndigheterna, styr kommunens beslut.

Kommunerna är i ett brytningsskede. Man får inte glömma oss teckenspråkiga

Tjänster på modersmålet – teckenspråket!

Döva har rätt till service på sitt modersmål, dvs. teckenspråket. Till exempel barn, mentalvårdspatienter, minnessjuka och äldre klarar inte alltid att använda sig av tolk. Ibland är servicen till sin natur sådan att det mest ändamålsenliga är att tillhandahålla den på kundens modersmål, alltså på finskt eller finlandssvenskt teckenspråk. Kommunernas ansvar i fråga om tolkningstjänsten måste klargöras så att riskabla situationer inte längre uppstår på grund av att tolkning inte har ordnats.

5. Kommunens verksamhetsmodell garanterar döva kunder högklassiga tolkningstjänster.
6. Man utvecklar kraftigt de teckenspråkiga tjänsterna för speciellt sårbara grupper, i synnerhet inom socialtjänsterna.
7. Teckenspråkiga kommuninvånare bestämmer själva när de behöver service på sitt modersmål och när de anlitar tolk. Teckenspråkiga kan söka sig till tjänster också över kommungränserna.
8. Kommunen anställer yrkesutbildade teckenspråkiga.

Av teckenspråkiga upplever nästan 70 % att personalen på deras hälsostation inte vet tillräckligt om döva och om teckenspråket

Teckenspråkiga kommuninvånare görs delaktiga

Kommunen erbjuder teckenspråkiga likvärdiga möjligheter att få information och påverka beslutsfattandet i kommunen. De kommunala fritidstjänsterna och dövföreningsverksamheten erbjuder också de teckenspråkiga kommuninvånarna meningsfulla aktiviteter.

9. Teckenspråkiga har tillräcklig information om de kommunala angelägenheterna och faktiska möjligheter att påverka – delaktighet i beslutsfattandet har en avgörande roll.
10. Kommunerna tryggar föreningarnas resurser för samordnande av frivilligarbetet och säkrar deras verksamhetsmöjligheter även vid eventuella kommunsammanslagningar.

Nyttiga länkar
Nedladdningsbara filer

Förbundets historia

I Finland började döva organisera sig i samband med att dövskolan i Borgå grundades år 1846 av Carl Oscar Malm, som kallas de finländska teckenspråkens och dövundervisningens fader. Den första dövföreningen grundades 1886 i Åbo på initiativ av Malms elev David F. Hirn. Snart uppstod föreningar runt om i Finland och dövförbundets konstituerande möte ägde rum 1905.
Nyttiga länkar

Carl Oscar Malm

Carl Oscar Malm (1826–1863) betecknas som de finländska teckenspråkens och dövundervisningen fader. Han grundade vårt lands första dövskola i sin hemstad Borgå år 1846.

Malm, som själv gått i skola i Stockholm, använde i undervisningen först det svenska teckenspråket, ur vilket senare både det finska och det finlandssvenska teckenspråket utvecklades.

Det teckenspråk som brukades i skolan etablerade sig bland döva och lade grunden till dövsamhällets uppkomst och föreningsverksamheten.

Numera firar vi i Finland teckenspråksdagen dag på C.O. Malms födelsedag den 12 februari.

Syftet med ett förbund var att förena krafterna hos dövföreningarna som var geografiskt utspridda.

Också i dag är dövföreningarna fundamentet för förbundets verksamhet. Den högsta beslutanderätten utövas av det årliga förbundsmötet, till vilket föreningarnas delegater samlas från alla olika håll i landet.

Dövförbundet grundades i tiden av döva själva. Fortsättningsvis är förbundets styrelsemedlemmar, verksamhetsledare och omkring hälften av de anställda döva. Ända från början har också hörande med engagemang för att främja teckenspråkets ställning verkat sida vid sida med dem.

Mission, vision och värden

Mission

Finlands Dövas Förbunds uppgift är att garantera dövas mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter.

Vision

Teckenspråket är starkt livskraftigt i ett pluralistiskt, flerspråkigt och mångkulturellt samhälle.

Finlands Dövas Förbund är en ledande intresse- och expertorganisation på sitt område både nationellt och internationellt.

Värden

Finlands Dövas Förbunds värden:

  • Respekt för människovärdet
  • Social rättvisa
  • Kundcentrering
  • Tillförlitlighet
  • Gemenskap
  • Dynamik

Finlands dövas förbund är en landsomfattande centralorganisation med 43 medlemsföreningar och över 100 anställda.

Medlemsföreningarnas representanter samlas årligen till stadgeenligt förbundsmöte. Förbundsmötet har den högsta beslutanderätten inom organisationen. Styrelsen väljs av förbundsmötet och ansvarar tillsammans med ledningsgruppen för dövförbundets praktiska verksamhet.

Finlands Dövas Förbund är en teamorganisation bestående av tre avdelningar: serviceavdelningen, utvecklingsavdelningen och administrationsavdelningen. Avdelningarna är uppdelade i enheter, som i sin tur fördelar sig i team.

Nyttiga länkar
Nedladdningsbara filer

Ekonomi och samarbetspartner

Finlands Dövas Förbunds verksamhet möjliggörs av samarbetspartner och finansiärer. Förbundet har många samarbetsparter, både nationella och internationella.
Nyttiga länkar

Finlands Dövas Förbunds verksamhet omfattar allt från regional intressebevakning till internationellt samarbete. I regionverksamheten samarbetar vi med kommunsektorn, församlingar och systerorganisationer. På nationell nivå medverkar förbundet i ett flertal organ med fokus på språklig intressebevakning och funktionsnedsattas mänskliga rättigheter. Bland samarbetspartnerna finns organisationer inom den sociala sektorn, skolor, forskningsinstitut och universitet samt olika ministerer. Vi samarbetar även med riksdagens nätverk för teckenspråken. Det internationella samarbetet gäller framför allt dövhet och människorättsfrågor som rör personer med funktionsnedsättning.

Uppgifter om vilka organisationer Finlands Dövas Förbund har företrädare i finns i slutet på vår digitala årsbok.  . http://www.virtualmagnet.eu/kuurojenliitto/vuosikirja2013.html

Finlands Dövas Förbunds ekonomi

Penningautomatföreningen RAY är huvudfinansiär för Finlands Dövas Förbunds verksamhet. Förbundet får också stöd genom olika ministerier, det kommunala socialväsendet och tipsmedlen. I samband med olika projekt samarbetar vi med stiftelser och företag. Intäkterna av förbundets egen medelanskaffning går till lägerverksamheten och utvecklingssamarbetet.

Finlands Dövas Förbund är en koncern som inbegriper Fastighets Ab Ljusa huset och KL-Support Ab. Humanistiska yrkeshögskolan Oy Humak, är delägarbolag.

Finlands Dövas Förbund äger också Dövas folkhögskola som verkar i samma hus, Ljusa huset i Norra Haga i Helsingfors.

 

Page updated 21.3.2017

Kontakt

Kuurojen LIitto
Ilkkavägen 4, 00400 Helsingfors
+358 9 580 31
+358 9 5803 770

STÖD VÅR VERKSAMHET