6.6.2016
Mikaela Nylander, Kansanedustaja, (RKP)

Språkliga rättigheter måste tryggas såväl inom undervisningen som inom social- och hälsovården

Det är en stor glädje att som ordförande för riksdagens nätverk för teckenspråk vara gästbloggare i er blogg! Våra teckenspråk har under senaste år lyfts på den politiska agendan och det är bra att teckenspråkigas rättigheter diskuteras.

De teckenspråkigas rätt till undervisning i sitt eget språk är a och o för att de grundlagstryggade rättigheterna ska förverkligas. I praktiken finns det dock brister i hur de språkliga rättigheterna förverkligas inom undervisningen och i utredningar har det visat sig att undervisningstimmarna i teckenspråk är för få. I vissa fall har eleverna fått endast en timme undervisning i teckenspråk per vecka vilket inte är tillräckligt för att trygga de språkliga rättigheterna och för elevens språkliga, kulturella och sociala utveckling.

Språket är inte bara ett nödvändigt verktyg för kommunikation, utan undervisningen i språk har också en viktig roll då det gäller rätten till identitet och kultur. Undervisningen borde också sträva till att stärka elevernas teckenspråkiga identitet och öka kunskapen om sin kultur och hela den teckenspråkiga gemenskapen.

Bristen på ändamålsenliga läromedel försvårar också undervisningen i teckenspråk. Det gläder mig att vi snart kommer att se en förbättring, ett projekt för att producera läromaterial har nämligen satts igång med hjälp av finansiering från utbildnings- och kulturministeriet.

De språkliga rättigheterna är speciellt viktiga inom social- och hälsovården

Teckenspråkslagen är en allmän lag och stipulerar att myndigheterna ska främja möjligheterna för dem som använder teckenspråk att använda och få information på sitt eget språk. I praktiken är det tyvärr så att teckenspråkiga patienter inte får service på det egna modersmålet eller via tolkning.

Det är viktigt att teckenspråkigas rätt till service på modersmålet säkerställs på bästa möjliga sätt i samband med den nya lagstiftningen om social- och hälsovården.

Arbetet med den enormt stora vårdreformen pågår som bäst och det är viktigt att vi försäkrar oss om att teckenspråkigas rättigheter att få service på sitt modersmål tryggas på bästa möjliga sätt i den nya lagstiftningen. Inom social- och hälsovården kan man genom att i ett tidigt skede trygga de språkliga rättigheterna göra stora inbesparingar i kostnaderna för servicen samtidigt som tjänsterna blir mer jämställda för medborgarna.

Det finns få situationer där det är lika viktigt att få tala sitt modersmål som i ärenden som berör ens egen hälsa, välmående eller sociala rättigheter. Därför måste vi redan i planeringsskedet beakta språkliga rättigheter.

Jag önskar er alla en solig och avkopplande sommar tillsammans med era nära och kära!

Mikaela Nylander
Riksdagsledamot (SFP)
Ordförande för Riksdagens nätverk för teckenspråken

* * * * *

Kielelliset oikeudet on turvattava opetuksessa sekä sosiaali- ja terveydenhuollossa

Minulla on suuri ilo eduskunnan viittomakielten verkoston puheenjohtajana toimia vierailijana blogissanne! Viittomakielemme on viime vuosina nostettu poliittiselle agendalle ja on hyvä että viittomakielisten oikeuksista keskustellaan.

Jotta perustuslain mukaiset oikeudet toteutuvat, on tärkeintä saada kuntoon viittomakielisten oikeus saada opetusta omalla kielellään. Käytännössä kielellisten oikeuksien toteutuminen opetuksessa on puutteellista. Erilaisissa selonteoissa on huomattu, että viittomakielen opetustuntien määrä on riittämätön. Joissain tapauksissa oppilaat ovat saaneet viittomakielen opetusta ainoastaan yhden tunnin viikossa. Tämä määrä ei riitä turvaamaan oppilaan kielellistä, kulttuurista ja sosiaalista kehitystä.

Kieli ei ole välttämätön väline pelkästään viestinnässä, vaan kielten opetus tukee myös oikeutta omaan identiteettiin ja kulttuuriin. Opetuksen tavoitteena pitäisikin olla oppilaiden viittomakielisen identiteetin vahvistaminen ja tietoisuuden lisääminen heidän omasta kulttuuristaan ja viittomakielisestä yhteisöstä.

Viittomakielen opetusta vaikeuttaa myös niukka oppimateriaalin määrä. Iloitsen siitä, että tähän tulee pian parannus. Hanke oppimateriaalin tuottamiseksi on nimittäin käynnistetty opetus- ja kulttuuriministeriön rahoituksella.

Kielelliset oikeudet ovat erityisen tärkeitä sosiaali- ja terveydenhuollossa

Viittomakielilaki on yleislaki, joka määrää että viranomaisen on edistettävä viittomakieltä käyttävän mahdollisuuksia käyttää omaa kieltään ja saada tietoa omalla kielellään. Käytännössä on kuitenkin valitettavasti niin, että viittomakieliset potilaat eivät saa palveluja omalla äidinkielellään tai tulkkauksen kautta.

On tärkeää, että viittomakielisten oikeudet saada palveluja omalla äidinkielellään turvataan parhaalla mahdollisella tavalla uudessa sote-lainsäädännössä.

Työ valtavan suuren sote-uudistuksen parissa on parhaillaan meneillään. Onkin tärkeää, että viittomakielisten oikeudet saada palveluja omalla äidinkielellään turvataan parhaalla mahdollisella tavalla uudessa lainsäädännössä. Turvaamalla kielelliset oikeudet aikaisessa vaiheessa sosiaali- ja terveydenhuollossa voidaan tehdä isoja kustannussäästöjä. Samalla palveluista tulee kansalaisille entistä yhdenvertaisemmat.

On harvoja tilanteita, joissa on yhtä tärkeää saada puhua omaa äidinkieltään kuin omaa terveyttä, hyvinvointia tai sosiaalisia oikeuksia koskevissa asioissa. Siksi meidän pitää jo suunnitteluvaiheessa huomioida kielelliset oikeudet.

Toivotan teille kaikille aurinkoista ja rentouttavaa kesää yhdessä läheistenne kanssa!

Mikaela Nylander
Kansanedustaja (RKP)
Eduskunnan viittomakielten verkoston puheenjohtaja

Kommentit (0)