• Den finska bastun i Danmark. På vänstra sidan ligger själva bastun, på den högra tvätt- och omklädningsrummet.
  • Gjutandet av grunden var ett viktigt skede av bastuns tillblivelse.
  • Flitens lampa lyste ofta från arla morgonstund till sena kvällen.
  • Det var en lyckans stund för Mads Knudsen när hans efterlängtade Harvia-ugn anlände.

Dansk döv bonde byggde bastu på Jylland

År 2014 gick det ett sus genom den lilla danska byn Tyrrestrup då grävskopan åstadkom första gropen på platsen där en exotisk, finsk bastu skulle resa sig.

Mads Knudsen, uppvuxen i Tyrrestrup, följde redan som liten med sin farbror och sin farfar, som båda var bönder. Han fick bli bekant med såväl traktorer som kor och hade sällskap av sin stora kelgris Karoline.

På den danska bondvischan frodas gör-det-självmentaliteten. Tillsammans med sin far byggde Mads om fähuset till bostad och fadern byggde en pizzaugn åt sin kära fru. Intet under att Mads, numera bosatt i Köpenhamn, fick för sig att egenhändigt bygga en bastu på föräldrarnas lantgård.

Bastuprojektet föddes närapå av misstag. Föräldrarnas granne renoverade sitt tak och skulle slänga de gamla tegelpannorna men Mads hann rädda dem. Han hade stiftat bekantskap med den finska kulturen och tillägnat sig både bastubad och vakbad under sin vistelse som utbytesstudent i Tavastehus. Väl tillbaka i Danmark igen saknade Mads en bit av den finska kulturen.

Förmodligen inverkade också hans finska flickvän smått på att bygget skulle bli just en bastu och inte till exempel en grillkåta.

Inget lätt byggprojekt

Först av allt måste Mads övertyga sina föräldrar, som inte ännu var invigda i bastuns hemligheter, om att bygget var en god idé. Den första reaktionen från släkt och vänner var den samma som deras: varför bygga en bastu i Danmark? I sitt stilla sinne undrade mången säkert om bastun faktiskt skulle komma till användning eller om den blir platsen där man ställer in växter som man vill övervintra. Bastukulturen i Danmark är nämligen rätt speciell. I simhallarna finns i allmänhet en skylt som förbjuder besökarna att kasta bad på bastuugnen.

Bastuprojektet var verkligen inte lätt som en plätt. Från den första gropen till det första bastubadet tog det tre år. Mads gjorde allt ensam och nästan allt i bastun har han tillverkat själv, till och med fönsterkarmarna. 

En orsak till att det gick så långsamt var att bilresan från Köpenhamn till föräldrarna i Tyrrestrup tar nästan tre timmar. Det betydde att Mads kunde bygga bara på veckosluten och på söndagarna var det dags att styra kosan tillbaka till jobbet i huvudstaden.

Det hände också att bastubyggandet översteg den danska bondens kompetens. Mads måste vända sig till sin finska svärfar och sina finska vänner för att be om råd. Men en sak var säker: bastuugnen skulle vara en finsk Harvia. Det var inte tal om att skaffa en svensk Tylö, även om det hade varit lättare att ordna från grannlandet. Nog ska ju bastuugnen vara finsk om man bygger en finsk bastu!

Sköna ångor

Finland är känt som de tusen sjöarnas land medan Danmark är känt för sin flackhet. Gemensamt har länderna att man i allmänhet har rätt nära till vattnet. Dessvärre ligger den närmaste stranden på tre kilometers avstånd så Mads måste komma på hur man enligt finsk tradition ska kunna ta sig ett dopp direkt från bastun. Lösningen blev att bygga en kall dusch utanför bastun – det är ju nästan som att hoppa i en vak.

Den första skopan bad kastades i juni 2018. Priset för tre års hårt arbete var att bastun fungerar som en dröm och mycket snabbt blir varm.

Numera när Mads besöker sina föräldrar styr han allra först stegen mot bastun och börjar elda den. Och får därmed också en järnranson finsk kultur.

 

Text och foto Veera Elonen