Årsbok 2017

  • Finlands Dövas Förbunds styrelse 2017-2018: Bror-Erik Majors, Nina Sivunen, Jaana Aaltonen (ordf.), Rami Kiiskinen, Ronja Tammisara, Arja Peltokorpi, Jarkko Helminen och Jari Malkamäki. Salla Fagerström och Cecilia Hanhikoski saknas på bilden.
  • Förbundsmötesfolket samlades till traditionellt gruppfoto på Ljusa husets trappor.
  • Förbundets ledningsgrupp. På bilden saknas Raija Jokila.

Förtroendeorganisationen och ledningsgruppen 2017

Nyttiga länkar

Förbundsmötet

Finlands Dövas Förbund kallade till förbundsmöte i Helsingfors 17.6.2017. På mötet företräddes 33 dövföreningar av sammanlagt 51 delegater.

Förbundsmötet uttryckte i sin resolution oro för hur teckenspråket beaktas i lagen om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.  Kundens medverkan ska säkerställas i alla skeden: när vårdbehov fastställs, när beslut fattas och när service anordnas. Då det gäller åtgärder för att främja teckenspråkigas jämlikhet ska man även ha i åtanke att det i fråga om dem ofta förekommer två diskrimineringsgrunder, språk och funktionsnedsättning. Ett minoritetsspråk i kombination med hörselskada medför dubbel risk för utslagning.

I resolutionen påpekade man också att en god social- och hälsovård ska beakta kundens modersmål och kulturella bakgrund. Både grundlagen och teckenspråkslagen innehåller flera specialbestämmelser om främjandet av teckenspråket. Teckenspråket bör i lagen beaktas åtminstone så att myndigheterna ska främja tillgången till teckenspråk i samband med ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. För att de rättigheter som fastställs i patientlagen och i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska kunna iakttas fullt ut måste en teckenspråkig person ovillkorligen få information om alternativen i en sådan form att hen förstår den. Då är information direkt på teckenspråk det bästa sättet. Om teckenspråkig service inte finns att få måste man se till att ordna tolkning.

De framställningar (6 st.) som medlemsföreningarna förelade mötet handlade om bl.a. service för seniorer, initiativverksamhet och organisationsutbildning.

Styrelsen

Finlands Dövas Förbunds styrelse sammanträdde fem gånger under berättelseåret och hade därutöver fyra e-postmöten.  Förbundsmötet i juni invalde som nya styrelsemedlemmar gymnasisten Rami Kiiskinen från Helsingfors, frilansskådespelaren Ronja Tammisara från Sastmola och kockstuderanden Jarkko Helminen från Reso. Outi Ahonen, Elina Blundin och Juha Oksanen avgick.

Som dövförbundets styrelseordförande fungerade specialläraren, ped. mag. Jaana Aaltonen från Åbo och som vice ordförande verksamhetsledare Jari Malkamäki från Tammerfors. Övriga styrelsemedlemmar: tradenom (YH), företagare i mediebranschen Salla Lähteenmäki från Hausjärvi, hum. kand. Cecilia Hanhikoski från Helsingfors, bowlinghallsskötare Bror-Erik Majors från Vasa, socionom (YH) Arja Peltokorpi från Uleåborg och forskare, ped. mag. Nina Sivunen från Jyväskylä.

Ledningsgruppen

Finlands Dövas Förbund ledningsgrupp bestod av Kaisa Alanne, direktör för processen Intressebevakning, livslångt lärande och sysselsättning, Raija Jokila, direktör för processen Administration och kommunikation, Laura Pajunen, direktör för processen Stärkt kamrat- och frivilligverksamhet, Helena Torboli, direktör för processen Stöd av kundens verksamhetsförutsättningar samt verksamhetsledare Markku Jokinen. Direktörernas gemensamma uppdrag var att ansvara för att förbundet till alla delar fullgör sin grundläggande uppgift och för att de anslutna organisationerna är kopplade till förbundets verksamhet.

Ledningsgruppens medlemmar deltog i arbetet i koncernens dotterbolag genom att verka i bolagens styrelser.

Representation i olika sammanslutningar 2017
Utskott och arbetsgrupper 2017
Medlemsföreningar 2017
FINLANDS DÖVAS FÖRBUND RF:S      
MEDLEMSFÖRENINGAR  2017   GRUNDAD MEDLEMSANTAL
       
BORGÅ NEJDENS DÖVA -      
PORVOON SEUDUN KUUROT RY 1 1982 36
ESPOON VIITTOMAKIELISET RY 1 1974 105
ETELÄ-KARJALAN KUUROT RY 1 1908 54
FINLANDSSVENSKA TECKENSPRÅKIGA RF 1 2002 165
HELSINGIN KUUROJEN YHDISTYS  -      
HELSINGFORS DÖVAS FÖRENING RY 1 1895 363
HÄMEENLINNAN KUUROT RY 1 1924 51
ITÄ-SAVON KUUROT RY 1 1945 25
PIETARSAAREN SEUDUN KUUROT RY,      
JAKOBSTADS NEJDENS DÖVA RF 1 1923 24
JYVÄSKYLÄN KUUROJEN YHDISTYS RY 1 1907 131
JÄMSÄNJOKILAAKSON KUUROT RY 1 1981 38
KESKI-UUDENMAAN KUUROT RY 1 1941 43
KOKKOLANSEUDUN VIITTOMAKIELISET RY 1 1929 15
KOTKAN KUUROJEN YHDISTYS RY 1 1907 28
KOUVOLAN KUUROT RY 1 1949 30
KUOPION KUUROJENYHDISTYS RY 1 1909 56
KUUROJEN VANHEMPIEN KUULEVIEN      
LASTEN YHDISTYS RY 1 1996 91
LAHDEN KUUROJEN YHDISTYS RY 1 1930 74
MIKKELIN KUUROJENYHDISTYS RY 1 1937 41
OULUN KUUROJENYHDISTYS RY 1 1932 110
POHJOIS-KARJALAN KUUROT RY 1 1942 45
PORIN KUUROJENYHDISTYS RY 1 1924 58
RAISION SEUDUN VIITTOMAKIELISET RY 1 2005 70
RAUMAN SEUDUN KUUROT RY 1 1941 30
RIIHIMÄEN KUUROT RY 1 1949 44
ROVANIEMEN VIITTOMAKIELISET RY 1 1949 20
SEINÄJOEN SEUDUN KUUROT RY 1 1929 53
TAMMERSIGN RY 1 2009 40
TAMPEREEN VIITTOMAKIELISET RY 1 1898 108
TURUN KUUROJEN YHDISTYS RY, 1 1886 276
ÅBO DÖVAS FÖRENING RF      
UUDENKAUPUNGIN SEUDUN KUUROT RY 1 1949 28
VAASAN KUUROJEN YHDISTYS RY,      
VASA DÖVAS FÖRENING RF 1 1897 66
VANTAAN KUUROT - VANDA DÖVA RY 1 1979 119
VIITO! RY 1 2006 60
VIITTOVAT PERHEET RY 1 2004 15
WOIKKIKSEN VIITTOMAKIELISET RY 1 2004 18
KUUROJEN KALALIITTO RY 1 1979 97
KUUROJEN ELÄKEJÄRJESTÖ RY 1 2013 36
TURUN KUUROJEN SATEENKAARITEATTERIYHDISTYS RY 1 1994 31
SUOMEN KUUROJEN URHEILULIITTO RY 1 1920 1050
                             ANTAL FÖRENINGAR SAMMANLAGT 39 Medlemmar 3744

 

Verksamhetsledarens översikt: På alerten för våra rättigheter – med en ny gemenskapsanda i sökaren

Varje gång jag jobbar med summeringen av hur föregående års verksamhet har genomförts och hur målen har uppnåtts blir det samtidigt en naturlig återblick på teckenspråksgemenskapens liv, händelser och rörlser under det året.

Som medlem i gemenskapen och också som förbundsanställd är det bra att ibland på avstånd, genom större helheter, betrakta vad som har hänt – även om det uttryckligen är iakttagna rättigheter i vardagliga funktioner som i hög grad definierar grunden för ett gott liv för oss som teckenspråkiga medborgare. Ser man bakåt på år 2017 framträder klart att de teckenspråkiga medborgarna har blivit mer alerta och aktiva, att de inhemska teckenspråken har blivit synligare och att det i gemenskapen finns en vilja att satsa på föreningsverksamheten.  Vi har även fått signaler om att förbundets intressebevakning respekteras. Därför är det glädjande att förbundets representation i statens och olika organisationers expertorgan har stärkts.

Teckenspråksgemenskapens medlemmar blev under året aktivare i att bevaka och driva sina egna rättigheter. Det syntes särskilt tydligt i samband med uppvaknandet till och de starka reaktionerna på att tolkningstjänsterna hotades av försämrat utbud och lägre kvalitet på grund av FPA:s konkurrensutsättning av servicen. Vård- och landskapsreformen väckte oro då ingen information överhuvudtaget gavs på de inhemska teckenspråken och teckenspråkigas rättigheter inte heller beaktades i lagförslagen för reformen. Hela året tog teckenspråksgemenskapen och Finlands Dövas Förbund, tillsammans med samarbetspartners, myndigheter och beslutsfattare, i av alla krafter för våra strategiska målsättningar som fastställer att ”social- och hälsovårdstjänster på teckenspråk finns att tillgå” och ”förbundet är en stark påverkare.” Beaktansvärda insatser gjordes inom bl.a. förbundets intressebevakningsarbete, information och kommunikation, service- och föreningshandledning (bl.a. en handbok i påverkansarbete) och kartläggningen av teckenspråkig service i samarbete med Dövas servicestiftelse och Finlands dövblinda rf. I vårens riksdagsval noterades också glädjande många döva kandidater.                   

När förbundsmötet 2015 fattade beslut om de strategiska målen ansåg man det viktigt att föreningarna förnyar sig och är livskraftiga. Viljan att uppnå detta kom fram på ett naturligt sätt i samband med den kartläggning som gjordes inför föreningsprogrammet och när programmet utarbetades år 2017. Föreningsaktörerna och medlemmarna ville förnya sig och gå framåt med föreningsverksamheten, även på ett bredare plan i fråga om olika slags samvaro inom gemenskapen. Det var hög tid att lämna unkna och stelbenta tillvägagångssätt bakom sig!  Också de nya evenemang som förbundet ordnade blev populära. Vi behövde verkligen nya vindar – vi behövde trivas tillsammans för att vår gemensamma identitet skulle kunna förnya sig och bli starkare och, kan man faktiskt säga, befrias.

Med siktet inställt på att förbättra dövas ställning på arbetsmarknaden producerade vi ett informationspaket med tio videor om arbetslivet i samarbete med Yritystä!-projektet, som administreras av Invalidförbundet. Videorna publicerades i Teckenspråkiga biblioteket och är, förutom för döva, till nytta även för arbetsgivare, utbildare och myndigheter, för vilka de utgör kompakta infopaket om dövhet och teckenspråk. Genom utbildning och möten har man också inom TE-servicen blivit medvetna om döva arbetssökandes språkliga rättigheter och behov av arbetslivstolkning. Hos döva väcktes ett intresse för att sysselsätta sig själv genom företagsverksamhet.

Tio läger för barn och ungdomar jämte andra evenemang, ungdomsarbetets besök i skolorna, ungdomsarbetets två assistenter inom STEA:s Platsen är ledig-program, deltagandet i internationella läger och möten samt arbetet i ungdomsutskottet hjälpte till att befästa barns och ungas rätt till teckenspråkighet, som också ingår i förbundets strategiska målsättningar.  Det nära samarbetet med andra organisationer som engagerar sig i döva barn och ungdomar, såsom LapCI, dövas idrottsförbund (SKUL) och Dövas servicestiftelse, är glädjande. När barn och ungdomar få sin identitet bekräftad ger de varandra styrka.

För att utveckla evaluering och uppföljning av verksamheten utarbetade vi en plan, som antogs av förbundsstyrelsen. Vi eftersträvar en effektivare, kontinuerlig utvärdering av förbundets verksamhet, att samla data för uppföljning och utveckla indikatorer så att vi kan få aktuell information beträffande resultat och effekter om hur målen uppnås. Detta ligger även starkt i våra finansiärers intresse för att finansieringen och resultaten ska vara genomskinliga.

Att vi har vaknat till i fråga om våra egna rättigheter och att vår gemenskap blir starkare och vill förnya sig har varit goda trender åt rätt håll i dövsamhället och i vårt förbunds verksamhet. Kronan på verket blev kampanjen Hela Finland tecknar med en stor skara finländare som var stolta över att få vara med och uttrycka respekt, glädje och kärlek för vårt språk och vår kultur, som en del av vårt gemensamma 100-åriga Finland.

Markku Jokinen
verksamhetsledare

Finlands Dövas Förbund rf

Grundat 1905

Medlemsföreningar 39
Medlemmar i föreningarna 3744

Publikation

Kuurojen lehti - Dövas tidskrift

Verksamhetsställen

- Centralkansliet, Ljusa huset, Haga, Helsingfors
- Regionkanslier: Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, S:t Michel, Uleåborg, Björneborg, Rovaniemi Seinäjoki, Tammerfors, Åbo, Vasa, Helsinki, Jyväskylä, Kuopio, Mikkeli, Oulu, Pori, Rovaniemi, Seinäjoki, Tampere, Turku, Vaasa

VÅRA VÄRDEN

*Respekt för människovärdet
*Social rättvisa
*Kundcentrering
*Tillförlitlighet
*Gemenskap
*Dynamik

VÅR MISSION

Finlands Dövas Förbunds uppgift är att garantera dövas mänskliga rättigheter och jämlika möjligheter.

VÅR VISION

Teckenspråket är starkt livskraftigt i ett pluralistiskt, flerspråkigt och mångkulturellt samhälle.
Finlands Dövas Förbund är en ledande intresse- och expertorganisation på sitt område både nationellt och internationellt.

Finlands Dövas Förbunds strategiska mål 2016 - 2020

1. MEDLEMSFÖRENINGARNA HAR FÖRNYAT SIG,
BILDAT NÄTVERK OCH ÄR LIVSKRAFTIGA

Förbundet och medlemsföreningarna är aktiva och öppna forum för medborgar- och kamratverksamhet. Verksamheten inbegriper nya verksamhetsformer som underlättar delaktighet och drar nytta av teknik.

2. 
FÖRBUNDET ÄR EN STARK PÅVERKARE

Myndigheter, beslutsfattare och yrkesutövare i olika branscher beaktar dövas behov. 


3. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER PÅ TECKENSPRÅK FINNS ATT TILLGÅ 


Det finns anvisningar och mätare för att avgöra när det behövs tjänster som ges direkt på teckenspråk och när det räcker med att anlita tolkningstjänster.

4. 
BARNS OCH UNGDOMARS RÄTT TILL TECKENSPRÅKIGHET ÄR TRYGGAD


Barn och unga har en teckenspråkig lärmiljö. Det finns teckenspråkig språkbo- och kamratverksamhet i hela landet.

5. DÖVAS STÄLLNING PÅ ARBETSMARKNADEN HAR FÖRBÄTTRATS

I arbetslivet tillämpas fördomsfritt verksamhetsmodeller som gör det möjligt för döva att utföra olika slags arbete. Privatföretagsamhet är ett beaktansvärt alternativ för döva att själva skaffa sig arbete. 


Page updated 23.5.2018