Förbundsmötet 2018

Förbundsmötets 2018 praktiska arrangemang

Finlands Dövas Förbunds ordinarie förbundsmöte 9.6.2018 Fellmannia, Kirkkokatu 27, 15140 Lahtis

Kvällen före förbundsmötet, fredag 8.6.2018, ordnar Finlands Dövas Förbund en föreläsningstillställning om senaste nytt kring de regionala forumen och vårdreformen i Radio- och tv-museets auditorium kl. 18.00–19.00 (Radiomäki, Radiomäenkatu 37, 15100 Lahtis). Klockan 19 börjar en guidning på teckenspråk på radio- och tv-museet.

Tillställningen är avgiftsfri och man kan komma till platsen med början kl. 17.30. Anmälning per e-post före 3.6. till elina.pokki@kuurojenliitto.fi

Mötesschema

Granskning av fullmakter för förbundsmötet sker lördag 9.6 kl. 9:00 – 10:00.
Förbundsmötet inleds på lördagen kl. 10:00 och avslutas kl. 18:00.

Observera att förbundsmötet varar endast en dag.

Resor                

Föreningarna/delegaterna sköter sina researrangemang själva.
Finlands Dövas Förbund betalar reskostnaderna för en delegat per förening enligt det billigaste färdsättet (= tåg eller buss).

Ersättningen betalas i efterskott till det bankkonto som delegaten har uppgett. Betalningen sker inom augusti.

Övernattning

Var och en bokar och betalar sin inkvartering själv.

Rumskvoter har reserverats för dem som deltar i förbundsmötet, fram till 7.5.2018  

Hotell Scandic
129 €/dubbelrum (fre-lör)
Frukost ingår i priset, bokningskoden är: Kuurojen Liitto.

Antalet rum är begränsat och bokningen ska skötas direkt med hotellet före 7.5. Efter det säljer hotellet rummen till andra gäster.

Scandic Lahti
Vesijärvenkatu 1
15100 Lahtis
tel.+358 3 339 39 11
e-post: lahti@scandichotels.com
https://www.scandichotels.fi/hotellit/suomi/lahti/scandic-lahti

eller

Solo Sokos Hotel Lahden Seurahuone
141 €/ enkelrum (fre-lör)
Frukost ingår i priset, bokningskoden är: Kuurojen Liitto.

Antalet rum är begränsat och bokningen ska skötas direkt med hotellet före 7.5. Efter det säljer hotellet rummen till andra gäster.

Solo Sokos Hotel Lahden Seurahuone
Aleksanterinkatu 14
15110 Lahtis
tel.+358 201234655
e-post: seurahuone.lahti@sokoshotels.fi
https://www.sokoshotels.fi/fi/lahti/sokos-hotel-lahden-seurahuone

Kom ihåg att uppge bokningskoden Kuurojen Liitto när du reserverar ditt rum!

Måltider

Måltiderna serveras i restaurang Fellmannia. Specialkost och allergier meddelas direkt till restaurangen per e-post: fellmannia@salpaus.fi

Lunchen kostar 16,00 € /person.

Medlemsavgifterna

Föreningarnas medlemsavgifter för år 2018 ska vara betalda till dövförbundet före förbundsmötet.

Fakturor på medlemsavgifterna har skickats till föreningarna i april 2018. Sista Sista betalningdagen är 24.4.2018.

Medlemsavgifterna år 2018 är:

Antal medlemmar                     Medlemsavgift

  3   -   99                                          15 €
100 - 199                                          23 €
200 - 299                                          32 €
300 - 399                                          40 €
400 - 499                                          48 €
500 - 599                                          57 €

Möteskallelse                            

Mötesmaterialet för förbundsmötet (möteskallelse, anmälningsblankett, fullmaktsblankett, dagordning/tidsschema samt verksamhetsberättelse och verksamhetsplan m.m.) postas till föreningarna senast en månad före mötet.

Mötesmaterialet läggs också ut på förbundets webbplats under våren.

Förbundsmötet 2018 material

På den här sidan hittar du bland annat förbundsmötets dagordning, årsboken 2017 och verksamhetsplanen 2019.
Verksamhetsplan 2019: Allmänt

Förbundets strategiska mål för åren 2016 - 2020 styr fortsättningsvis verksamhetens målsättningar och verksamhetens innehåll, vilket inbegriper även de linjer och tyngdpunkter som rör understöden från våra finansiärer (STEA/SHM, UKM, UM).

Den nya strategi som förbundet, medlemsföreningarna och samarbetspartnerna har utarbetat kommer att föreläggas förbundsmötet 2019. Avsikten är att ta strategin i bruk i början av år 2020. Vi inleder strategiarbetet genom att börja samla in data hösten 2018, gestalta vilka samhälleliga förändringar som påverkar förbundets verksamhet, diskutera med medlemsföreningarna, teckenspråksgemenskapens medlemmar och våra samarbetspartners, analysera materialet och avslutningsvis lägger vi fram förslag till strategiska målsättningar.

De funktioner och mål som ingår i strategin presenteras i verksamhetsplanen genom förbundets fyra processer. Enligt de strategiska målen är medlemsföreningarna livskraftiga och har förnyat sig, förbundet är en stark påverkare, social- och hälsovårdstjänster på teckenspråk finns att tillgå, barns och ungdomars rätt till teckenspråkighet är tryggad och dövas ställning på arbetsmarknaden har förbättrats.

Vi fortsätter att förankra föreningsprogrammet och stärker genom det föreningarna och deras framtidsplanering. Genom det språkpolitiska programmet Teckenspråkssprånget fortsätter vi att befästa de språkliga rättigheterna.

De teckenspråkiga regionala forumen fortsätter i samarbete med Dövas servicestiftelse och Finlands dövblinda rf för att säkerställa att vi medverkar och påverkar i samband med vård- och landskapsreformen så att vår rätt till teckenspråkiga social- och hälsovårdstjänster, teckenspråkig information och tolkningstjänster tillgodoses i landskapen. För det här behövs en enad och kraftfull intressebevakning.

Barns och ungas rätt till teckenspråkighet tryggas genom läger, evenemang, stöd av lokalt ungdomsarbete, internationellt samarbete samt genom intressebevakning och rådgivning som rör barnen, ungdomarna och deras familjer.  

Då det gäller att förbättra dövas ställning på arbetsmarknaden uppmärksammar vi, vid sidan av andra sysselsättningsfrämjande åtgärder, hur landskapsreformen påverkar tillgången på arbetskraftstjänster och iakttagandet av döva arbetssökandes språkliga behov.

Utöver den verksamhet som direkt rör de strategiska målen bedriver vi också en vidsträckt annan verksamhet, såsom utvecklingssamarbete, intern och extern kommunikation, utveckling av teckenspråkigas tillgång till information och kommunikation, förberedelser inför digitaliseringen, teckenspråkig servicehandledning, handledning i informations- och kommunikationsteknik, medelanskaffning, seniorarbete, teckenspråkig frivilligverksamhet, nätordbokstjänster, lexikografiskt forsknings- och utvecklingsarbete i teckenspråk, nämndarbete inom Institutet för de inhemska språken, biblioteks- och informationstjänster samt Teckenspråkiga bibliotekets verksamhet. Ekonomiförvaltningen, personaladministrationen och den interna kundtjänstens processer (teckenspråkstolkning, översättning, assistenttjänster) stöder de fyra kärnprocessernas funktioner.

Verksamhetsplan 2019: Intressebevakning, livslångt lärande och sysselsättning

Obs! Videon ovan är en spellista som innehåller 8 videor (på finskt teckenspråk). Du får fram videorna genom att klicka på ikonen med en filmruta i sidfoten.​

Processen Intressebevakning, livlångt lärande och sysselsättning omfattar följande funktioner: intressebevakning, teckenspråksarbete, sysselsättning, Yritystä-projektet, teckenspråkiga biblioteket, databibliotekstjänsten och utvecklingssamarbetet.

I den här processen ligger huvudvikten inom de olika funktionerna framför allt på intressebevaknings- och påverkansarbete och livslångt lärande, både nationellt och internationellt. Processens huvudmål är att stärka teckenspråkigas språkliga rättigheter och att teckenspråkigas mänskliga rättigheter ska iakttas allt mer likvärdigt, både i det finländska samhället och i de länder där vi är aktiva inom utvecklingssamarbetet.

Underliggande mål under verksamhetsåret är att döva och teckenspråkiga blir mer medvetna om sina rättigheter och att deras språkmedvetenhet ökar, att diskrimineringen av döva och teckenspråkiga minskar både i språkliga sammanhang och i samband med samhällsmedverkan, att döva och teckenspråkiga görs mer delaktiga i samhällsfrågor samt att sysselsättningsläget för teckenspråkiga döva förbättras.

Intressebevakning

Det främsta målet för de specialsakkunnigas del är att fortsätta intressebevaknings- och påverkansarbetet med hjälp av det språkpolitiska programmet Teckenspråkssprånget, som blev klart 2017. De huvudsakliga insatsområdena är tre: att teckenspråkigas kännedom om de egna språkliga rättigheterna och om möjligheten att påverka ökar, att barnfamiljerna får stöd och fakta beträffande teckenspråket och familjernas lagstadgade rättigheter, samt att speciallagstiftningen beaktar teckenspråkiga, i synnerhet i fråga om vård- och landskapsreformen, grundutbildningen och tolkningstjänsterna.  

De år 2018 inledda ambulerande regionala forumen kring vård- och landskapsreformen har fått dövföreningar och teckenspråksbrukande personer att påverka i frågor som rör dem, till exempel planeringen av bra vårdkedjor och tillgång till information på teckenspråk. Förberedelserna för att grunda fem kompetenscentrum för teckenspråksexpertis förutsätter insatser inom intressebevakningen. Det samma gäller tolkningstjänsterna, som landskapen har ansvaret för att ordna. Intressebevaknings- och påverkansarbetet fortsätter i samarbete med regionpersonalen, lokalföreningarna och systerorganisationerna.

 Diskussionerna med FPA fortsätter för att man ska ordna regelbundna kundråd i alla sex förmedlingsområden. I fråga om verkställandet av tolkningstjänsterna samlar man information om de problem som kunderna har upplevt.

Utöver dem som använder finskt respektive finlandssvenskt teckenspråk har vi fokus på barnfamiljerna, eftersom expertråd och tjänster i språkliga frågor inte ges någon annanstans. Vid sidan av kundrådgivningen fortsätter intressebevakningen och påverkansarbetet i form av utlåtanden, nätverkande, möten m.m. Tillsammans med intressegrupperna främjar vi en starkare ställning för teckenspråken. I fråga om intressebevakningen gällande det finlandssvenska teckenspråket bedriver vi ett tätt samarbete med humanistiska yrkeshögskolan Humak inom språkvitaliseringsprojektet och tolkutbildningsprogrammet.

Vi förbättrar informationen och synligheten genom att vara aktiva på sociala medier, samarbeta med Yles nyheter på teckenspråk samt genom ännu effektivare än tidigare att ta upp aktuella frågor i förbundets egna informationskanaler. På teckenspråksdagen 12.2.2019 ordnas ett festseminarium.

Tack vare fördjupad språkmedvetenhet och kundrådgivning tryggas rättigheterna bättre för personer som brukar finskt respektive finlandssvenskt teckenspråk. Tolkningstjänsternas kvalitet blir bättre utgående från kunderfarenheterna. Det täta samarbetet med intressegrupper och samarbetspartners ger bättre resultat inom intressebevaknings- och påverkansarbetet.

Kundrespons samlas in noggrannare och på ett mångsidigare sätt. Resultat och effekter nås genom ett långsiktigt påverkansarbete. Uppföljningsblanketter: blankett för utlåtande, uppföljningsblanketter för kundrådgivning och nätverksarbete, kundenkäter.

Finansiering: STEA (Ay)

Sysselsättning

Sysselsättningskoordinatorernas uppgift är ta sig an de utmaningar och hinder som rör dövas sysselsättning. Målet är att avskaffa dessa hinder så att man genom information och påverkansarbete erbjuder verifierade fakta om döva i arbetslivet, så att deras jämlikhet i arbetslivet, på den öppna arbetsmarknaden och i samhället allmänt taget kan förbättras. Syftet med detta är att åstadkomma en ändring i attityderna hos arbetsgivare, producenter av tjänster som rör arbetslivet, fackförbund och läroinrättningar i fråga om vilka faktorer det är som på riktigt innebär begränsningar av dövas möjligheter till utbildning och jobb, och vilka begränsningar som inte baserar sig på fakta utan endast beror på bristande kunskaper om döva.   

De bästa metoderna för påverkansarbete är att i mån av möjlighet träffa ovan nämnda aktörer ansikte mot ansikte samt att producera olika slag av informationsmaterial för bl.a. arbetsgivare. Genom dessa informationspaket får arbetsgivare och myndigheter samlade fakta om de tjänster som samhället och Finlands Dövas Förbund kan erbjuda dem till stöd för att främja sysselsättningen av döva. Inom det grundläggande allmänna påverkansarbetet gick sysselsättningskoordinatorerna redan år 2018 in för att satsa särskilt på att förbättra döva ungdomars möjligheter att få arbete. 

Det samarbete med den riksomfattande Navigator-verksamheten som 2018 inleddes med aktörer inom handikapporganisationernas arbetskraftsservice fortsätter. Här är det centrala att stöda och främja sysselsättningen av döva ungdomar och funktionsnedsatta personer samt att anvisa dem till använda den service som Navigatorn erbjuder. Målet är att ungdomar och funktionsnedsatta genom servicen modigare ska söka sig till olika slag av tjänster som samhället erbjuder (t.ex. Navigatortjänsterna) och kunna utnyttja dem för att förbättra sina jobbsökarfärdigheter och för att söka arbete. Samtidigt gör också personalen i olika uppgifter inom Navigator-verksamheten uppmärksam på att likvärdigt beakta döva och funktionsnedsatta ungdomar i sitt serviceutbud och om vilka tjänster organisationerna erbjuder, så att de vet vem de vid behov kan kontakta.

År 2019 fortsätter sysselsättningskoordinatorerna md förberedelserna inför den kommande lanskapsreformen år 2020, avseende hur reformen påverkar tillgång till och utbud av arbetslivsrelaterade tjänster (s.k. tillväxtservice) och hur döva arbetssökandes (språkliga) behov härvidlag beaktas, genom att bl.a. träffa regionala förändringsledare eller på annat sätt informera dem om vilka behov den här gruppen. 

Detta påverkansarbete har gjorts tillsammans med personer inom andra handikapporganisationer som också som är engagerade i arbetskraftsservicefrågor.  Sysselsättningskoordinatorerna har år 2018 inlett en kartläggning av de aktörer som ansvarar för arbetslivsrelaterad tillväxtservice. Kartläggningsarbetet fortsätter 2019 för alla 15-18 landskapsområden och man fortsätter att, företrädesvis genom personliga möten, t.ex. ha kontakt med områdenas förändringsledare och informera dem om funktionsnedsatta arbetssökandes behov och beaktandet av dessa.

Sysselsättningskoordinatorerna fortsätter också att informera döva i arbetsför ålder om deras rätt till likvärdigt bemötande på den öppna arbetsmarknaden, och ger råd och stöd vid utredning av eventuell diskriminering. Som resultat av detta arbete kan döva i arbetsför ålder dra nytta av intressebevakningsarbetet som gäller iakttagandet av deras rättigheter och användnigen av den offentliga arbetslivservicen.  Döva söker sig också modigare till utbildning, dels för att uppdatera sina yrkeskunskaper eller fortbilda sig och dels för att utbilda sig till ett het nytt yrke och nya branscher. Vid sidan av informationsarbetet har döva i arbetsför ålder fått redskap (t.ex. informationsmaterialet till arbetsgivarna) för att också själva i vardagen kunna påverka arbetsgivarna och berätta vilket stöd som finns att få t.ex. från samhällets sida då det gäller behov av skälig anpassning.

Åtgärder: 1) kartläggningen av hindren för sysselsättning av döva fortsätter, med särskilt fokus på unga i arbetsför ålder, genom att använda sig av verifierade uppgifter (i samarbete med regionpersonalen får man närmare uppgifter om t.ex. de vanligaste problemen och hindren för att få arbete),  2) fortsatt information och påverkan i olika sammanhang (möte med myndigheter, dövföreningarna, kundrådgivning, Navigator-tillställningar), 3) råd till och handledning av enskilda kunder i samband med upplevd diskriminering i arbetslivet, 4) framställning av informationsmaterial/-paket för såväl myndigheter, arbetsgivare som fackförbund om döva arbetstagare, teckenspråk och arbetslivstolkning,  5) teckenspråkiga informationspaket för teckenspråkiga döva i arbetsför ålder om bl.a. arbetslivsrelaterade tjänster och förändringar,  6) utbilda myndigheterna om vilka behov arbetssökande teckenspråkiga döva ungdomar har och om beaktande av dessa i myndigheters och privata arbetslivsserviceproducenters verksamhet, samt  7) fortsatt insamling av dövas karriärstigar för att dokumentera goda tillväggångssätt.

Kunderna engageras i att planera och utveckla verksamheten genom t.ex. kundrespons, sociala medier, möten på olika tillställningar, föreningsbesök och verkstäder. Utveckling av evalueringen tillsammans med sysselsättningskoordinatorerna och regionpersonalen.

Uppföljningsbanketter: blankett för utlåtande, uppföljningsblanketter för kundrådgivning och nätverksarbete, kundenkäter, producerat material.

Finansiering: STEA (Ak6)

Ordboksarbete och språkrådgivning i teckenspråk

Teckenspråksarbetet

Teckenspråksarbetets mål är att tillhandahålla tillförlitlig information om våra teckenspråk. Arbetet utgår starkt från gemenskapen. Språkbrukarna får bland annat råd och hjälp med att lagra tecken i SignWiki-ordböckerna. Som en ny funktion startar språkrådgivning i de inhemska teckenspråken. 

Ordboksarbetet omfattar fyra ordböcker: på två teckenspråk (det finska och det finlandssvenska teckenspråket) och till två olika slags ordböcker (nätordboken Suvi och wikiordboken SignWiki). Till båda samlar man genom verkstäder in tecken från frivilliga personer med teckenspråket som modersmål, och därtill samlar man in data om användningen av tecknen och deras betydelse med hjälp av ett webbaserat enkätprogram. Man använder sig också av nytt korpusmaterial. 

De diskussioner som förts om språket och det nya material man fått genom eller med hjälp av språkbrukarna motiverar teckenspråkiga att allt mer delta i teckenlexikonarbetet. Genom detta stärks både teckenspråkigas språkmedvetenhet och det att arbetet är gemenskapsbaserat. De högklassiga och tidsenliga ordböckerna är en oersättlig och avgiftsfri tjänst för personer med teckenspråket som modersmål, teckenspråkslärare, översättare, tolkar och för dem de som studerar våra teckenspråk, t.ex. döva barn och deras närmaste, tolk- och teckenspråkshandledarstuderande samt även för personer som använder tecknat tal och stödtecken.   

För det finska teckenspråkets del är målet att till Suvi producera 200 nya teckenartiklar och till Signwiki 400 nya teckensidor. Vi ska också tillsammans med teckenspråkscentret vid Jyväskylä universitet utarbeta en plan för ett forsknings- och dokumentationsprojekt om beskrivande tecken. För det finlandssvenska teckenspråkets del är målet att producera 200 nya teckensidor och om sammanställandet av ett finlandssvenskt korpuslexikon för databasen Finlands Signbank kommer igång vid teckenspråkscentret vid Jyväskylä universitet produceras därifrån 30 teckenartiklar till Suvi. För båda teckenspråken ordnas fyra verkstäder i syfte att från språkgemenskapens äldsta generation samla in kunskap om de tecken som publicerades i Finlands första teckenspråksordbok (Hirn 1910–16).

År 2019 startar språkrådgivning för båda teckenspråken i form av en videosamtalstjänst. Fallen som tas upp vid rådgivningen dokumenteras och en del frågor och svar publiceras i en språkrådgivningssektion som läggs till på SignWiki. Även om språkbrukarnas alla frågor säkert inte kan besvaras är öppnandet av den här tjänsten banbrytande: motsvarande service har aldrig tidigare funnits. Språkrådgivningen skapar en ny diskussionskultur kring våra teckenspråk och stärker språkgemenskapen.

Finansieringen av det 30-åriga teckenspråksarbetet väntas förändras år 2019. Personalresurserna har varit underdimensionerade i proportion till arbetets omfattning. Ordboksarbetet kräver ett multipelt kunnande: kunskaper på modersmålsnivå i finskt och finlandssvenskt teckenspråk, kunskaper i finska och svenska, i lingvistisk analys och lexikografi, i användning av en mängd dataprogram samt databaser och användargränssnitt, korpusar samt social kompetens för att hålla kontakt med språkgemenskapen, man ska kunna uppträda på video, kunna använda kamera och editera. Teamet måst därför bestå av personer som kompletterar varandras kunskaper.

I teckenspråksarbetet ingår även att fungera som sekreterare för teckenspråksnämnden vid Institutet för de inhemska språken, på både finska och svenska, samt att informera. Nämnden sammanträder fyra gånger per år.

Finansiering: öppen (ordboksarbetet och språkrådgivningen) och UKM (teckenspråksforskaren)

Utvecklingssamarbetet

Finlands Dövas Förbunds utvecklingssamarbete ingår i handikappartnerskapsprogrammet och syftar till att i partnerländerna för döva skapa förutsättningar för egenmakt och för att verka för likvärdighet och lika rättigheter för döva på alla livets områden, oberoende av ålder eller kön, och jämställa de lokala teckenspråken med andra språk.

Enligt dövförbundets uppdaterade utvecklingssamarbetsstrategi är målen: 1) döva är medvetna om sina rättigheter, driver sina egna intressen, grundar egna lokala föreningar och ett nationellt förbund, där de själva kan fastställa vilka behov och nationella målsättningar de har, 2) de lokala teckenspråken erkänns i lag som dövas förstaspråk, dövas rätt att tillägna sig teckenspråket, få teckenspråkig undervisning och använda teckenspråk livet igenom garanteras och  3) döva samverkar med myndigheterna för att utveckla samhällsservicens tillgänglighet och möjliggöra medverkan (bl.a. tolkningstjänster förverkligas). Finlands Dövas Förbunds spetsprojektteman för året stöder utvecklingssamarbetet och vice versa.  

År 2019 har Finlands Dövas Förbund fem projekt och fem samarbetspartner (ANAD, KAD, MANAD, Maryknoll Cambodia, UNAD).

• Albanien: Stärka det albanska dövförbundets kapacitet beträffande intressebevakning, organisationsarbete, teckenspråks- och tolkundervisning samt stöda dövundervisningens utveckling i Albanien (ANAD)
• Kosovo: Stärka det kosovanska dövförbundets kapacitet i fråga om intressebevakning, organisationsarbete, teckenspråks- och tolkundervisning samt stöda dövundervisningens utveckling i Kosovo (KAD)
• Malawi: Stöd av det malawiska dövförbundets organisations-, intressebevaknings- och teckenspråksarbete (MANAD)
• Kambodja: Stöd av dövsamhället och dess ledning (Maryknoll Cambodia)
• Uganda: Teckenspråks- och intressebevakningsprojektet  (UNAD)

Handboken för det dövspecifika intervjustudieprojektet  (Deaf Specific Survey) slutförs och presenteras såvitt möjligt på Dövas världskongress i Paris.

Finansiering: UM

Biblioteket och informationstjänsten

Bibliotekets grundläggande uppgift är att verka som allmänt specialbibliotek samt som studentbibliotek för Dövas folkhögskola och humanistiska yrkeshögskolan Humak. Biblioteket fungerar även som stöd för förbundets andra processer genom att bistå med bl.a. informationssökning och utvecklingsarbete.

Biblioteket håller sig med ett så heltäckande och aktuellt material som möjligt. Specialmaterialet omfattar forskning som rör döva och hörselnedsatta, t.ex. kring dövas historia, undervisning, samhälleliga ställning, tolkning, teckenspråksforskning, ordböcker och undervisningsmaterial. Samlingarnas tyngdpunkt ligger på vetenskapligt material men även skönlitteratur, filmer, biografier och stödtecknat material är viktigt.

Enligt samlingspolicyn införskaffas de viktigaste inhemska och utländska publikationerna på området, och de främsta vetenskapliga periodiska publikationerna. Materialet förs in i materialdatabasen och görs så fort som möjligt tillgängligt för lån. Föråldrat eller material i dåligt skick avlägsnas eller placeras i lager. Gamla katalogposter korrigeras, innehållet utökas och materialet blir lättare att hitta vid sökningar i databasen. 

Målgruppen utgörs av alla som är intresserade, dvs. studerande inom olika sektorer, lärare, forskare, experter, myndigheter, föräldrar. Biblioteket svarar på frågor som kommer till informationstjänsten, hjälper vid behov till med informationssök samt skaffar i den utsträckning det är möjligt material för kundens behov. Målet är att genom bra material och god kundtjänst möjliggöra tillgång till kunskap samt ökad kännedom om dövhet och teckenspråk, hos såväl hörande som döva.

Verksamheten utvärderas genom uppföljning av antalet utlåningar och informationssökningsförfrågningar samt genom regelbundna kundenkäter.

Finansiering: egen finansiering

Teckenspråkiga biblioteket

Teckenspråkiga biblioteket tillgodoser genom teckenspråkig materialproduktion teckenspråkiga medborgares möjligheter till bildning och kultur på sitt eget språk, så som bibliotekslagen föreskriver. Teckenspråkiga är den främsta målgruppen men även andra som är intresserade av teckenspråk och teckenspråkig kultur. I materialproduktinen beaktas särskilt barn och äldre. Materialet som biblioteket publicerar ökar teckenspråkigas medvetenhet om det egna språket och dess olika register. Ökad medvetenhet förutsätter att en tillräckligt omfattande och mångsidig språklig reserv att tillgå och detta erbjuder Teckenspråkiga biblioteket. Ökad medvetenhet stärker den språkliga identiteten och ger känslan av att vara en likvärdig medborgare. Bibliotekets utbud ökar teckenspråkigas intresse för att läsa teckenspråkigt material och använd det både på fritiden och i arbetet. Tillgången på teckenspråkig kultur bir bättre. Utan biblioteket krävs det alltid att man reser för att nå teckenspråkig kultur vilket kan utgöra ett hinder i tillgänglighetshänseende. Genom biblioteket finns kulturen tillgänglig varje timme året runt. Mängden teckenspråkigt material ökar och blir mångsidigare.

Man producerar t.ex. teckenspråkig litteratur utgående från önskemål och behov som framförts från fältet, genom personliga möten och sociala medier. I mån av möjlighet översätts litteratur till teckenspråk och publiceras på bibliotekets webbplats. För år 2019 är målet att producera uppskattningsvis 45 nya publikationer. Biblioteket intar en aktiv roll i att utreda fältets behov och önskemål.

Biblioteket publicerar via länkar lämpligt material (av bibliotekstyp) som producerats av andra. Vid framställningen av material beaktas förbundets tyngdpunktsområden och biblioteket producerar material som stöder dem. Biblioteket utarbetar en samlingspolicy som materialproduktionen stöder sig på.  I materialproduktionen beaktas tillgängligheten så att man eftersträvar att texta eller speaka merparten av materialet.

Utvärdering: Google Analytics, kundkontakter, eventuella kundpaneler i samband med olika evenemang.

Bibliotekets publiceringsplattform konkurrensutsätts i enlighet med upphandlingslagen och tillsammans med förbundets webbplattform. Vid valet av ny plattform beaktas avsikten att ansluta sig till finna.fi. 

Finansiering: UKM

Dövas folkhögskola

Huvudmålet för Dövas folkhögskolas verksamhet är att främja teckenspråkets ställning genom fritt bildningsarbete. Folkhögskolans mål är att befästa sin roll som en utbildare som särskilt beaktar studerande som skiljer sig från majoriteten och erbjuder dem alternativa vägar att på lika villkor bli delaktiga i vårt samhälle.

Till invandrare och asylsökande som kommit till Finland erbjuder vi undervisning i finska och teckenspråk både på de långa utbildningslinjerna (utbildning för döva invandrare och fortbildning för teckenspråkiga) och på olika kurser. Vi erbjuder alla teckenspråkiga utbildning som motverkar utslagning och fokuserar på förbättrade språkkunskaper jämte arbetslivsfärdigheter. 

Tillsammans med vår administratör och andra organisationer ordnar vi olika slags kortkurser och samarbetar aktivt med de andra aktörerna i Ljusa huset. För hörande studerande har vi undervisning i både teckenspråk och andra alternativa kommunikationsmetoder, allt från veckoslutskurser till ett helt läsår.

Hela folkhögskolefältet har en betydande roll i fråga om invandrarundervisningen. Vi utnyttjar vårt multikulturella specialkunnande också i finskundervisningen för hörande med annat modersmål. 

Den situation som i dag råder i världen behöver utbildningar som betonar alla medborgares ansvar för fredsarbetet i sin egen omgivning.  Dövas folkhögskola planerar att i slutet v 2018 starta en studielinje som fokuserar på detta.

Vi fortsätter samarbetet med humanistiska yrkeshögskolan så att det igen mera koncentrerar sig uttryckligen på utbildning av teckenspråkstolkar.

Finansiering: statsandelar, deltagaravgifter, övriga betalningsförbindelser

Verksamhetsplan 2019: Stärkt kamrat- och frivilligverksamhet

Obs! Videon ovan är en spellista som innehåller 5 videor (på finskt teckenspråk). Du får fram videorna genom att klicka på ikonen med en filmruta i sidfoten.​

Föreningshandledning

Det främsta målet är att tillsammans med dövföreningarnas förtroendevalda och medlemmar utveckla den lokala teckenspråkiga påverkans- och kamratverksamheten för att de teckenspråkiga föreningarna ska behålla sin livskraft, och för att medlemmarna ska ha en viktig plats för kamratstöd, vilket ökar välbefinnandet och hjälper dem att reda sig i vardagen.

De viktigaste verksamhetsformerna är:

  • Att stöda och handleda dövföreningarna och klubbarna i frågor som rör deras praktiska verksamhet samt att informera om aktuella saker.
  • Ordna teckenspråkig utbildning i organisationsarbete och påverkansarbete samt kurser, föreläsningar och andra evenemang.
  • Att genom regionalt påverkansarbete främja samarbetet med myndigheter och andra samarbetspartners för att teckenspråkigas behov ska iakttas inom servicen på lokal och regional nivå.

Föreningshandledningen erbjuder verktyg och råd för att stöda och utveckla de här verksamhetsformerna. Föreningshandledningen bistår föreningarnas förtroendepersoner och orienterar dem i förtroendeuppdragen. Målgruppen utgörs av dövföreningar och klubbar samt deras förtroendevalda och medlemmar. Tyngdpunkterna ligger på barn och unga och att hitta nya målgrupper för föreningsverksamheten. Man försöker också nå nya frivilliga i olika åldrar som kunde arbeta för föreningarna. Föreningshandledningen har huvudkontor i Helsingfors, Jyväskylä, Uleåborg och Åbo. 

År 2019 fortsätter arbetet med att förankra föreningsprogrammet i föreningarna. Man koncentrerar sig på att stärka föreningsbasen och planera framtiden, dvs. utarbeta visioner och strategier. Försöken med de två pilotföreningarna fotsätter och man använder försöksverksamhetens resultat och modeller för en fungerande förening i de andra föreningarna. Pilotföreningarna kan t.ex. fungera som mentorer för andra föreningar som tar föreningsprogrammet i bruk.

För nya målgrupper har föreningarna för avsikt att erbjuda nya slag av program och kamratstöd i form av olika gruppträffar på föreningen samt på sociala medier.  För att förankra föreningsprogrammet används också utbildningar av olika slag, t.ex. styrelsens aftonskola. föreningskvällar och regionala träffar (preliminärt  i Jyväskylä, Rovaniemi och Helsingfors) där flera föreningar kan delta.   Föreningshandledningen skräddarsyr också utbildningspaket för föreningarna enligt deras önskemål. Hela föreningshandledningen deltar i att planera träffarna och utbildningarna.

Föreningshandledningen ordnar utbildning och rekreation för de frivilliga. I Må bra-dagarnas program ingår diskussioner och föreläsningar som anknyter till frivilligarbetet och också gemensam avkoppling. Må bra-dagarna är ett evenemang som är öppet för alla intresserade. Föreningshandledningen deltar också i att ordna riksomfattande evenemangs regionala tillställningar och uppmuntrar regionens teckenspråkiga att delta i olika evenemang.

Föreningskioskens verksamhet fortätter genom regelbundna informationer och teckenspråkiga diskussioner på nätet (teckenspråkiga webinarier) som föreningsaktörer och andra intresserade kan delta i. Via föreningskiosken kan man ge utbildning och information i aktuella frågor och om teman som kräver att man sätter sig djupare in i dem (t.ex. lagfrågor eller hur man planerar en strategi).

Föreningshandledningen stöder seniorarbetet och koordinerar uppföljningsgruppen för seniorarbetet Målet för dövförbundets seniorverksamhet är att stöda arbetet i seniorklubbar och förningar samt deras frivilligarbetare, och främja teckenspråkiga äldres rättigheter på ett nationellt plan. I uppföljningsgruppen ingår även experter och gruppen kan kalla in utomstående till sina möten. Uppföljningsgruppen, som tillsätts av styrelsen, sammanträder 2-4 gånger/år. Föreningshandledningen söker också olika sätt att genom kamratstöd främja teckenspråkiga kvinnors rättigheter. 

För föreningsprogrammet görs en mer omfattade utvärdering i vilken man beaktar mellan- och slutevalueringen av pilotföreningarna. Utvärderingen görs genom arbetsgruppens och förbundspersonalens enkäter till föreningarna och separata gruppintervjuer av föreningsstyrelsen och föreningsmedlemmarna.  Förutom dessa samlar man regelbundet in statistik av olika slag till stöd för intervju- och enkätmaterialet.  Utvärdering av föreningshandledningen görs genom kundenkäter, kursrespons och självutvärdering. Man kommer också att tillsätta ett föreningsråd för att stöda föreningshandledningens utvärderings- och utvecklingsarbete.

Föreningarna och föreningsinstruktörerna samarbetar med kommuner, myndigheter, olika organisationer, läroinrättningar m.fl. för att informera om kundernas behov i fråga om bättre tillgänglighet och bättre service. Samarbetet sker genom deltagande i evenemang, nätverkande, genom att har koll på nya lagändringar och anvisningar och på basis av dem delta i diskussionen på t.ex. sociala medier, samt genom att delta i patient- och hälsoorganisationernas gemensamma träffar och mässor, där man kan öka kännedomen om teckenspråket och teckenspråkiga och om deras behov och rättigheter.

Finansiering: STEA (Ak6)

Den teckenspråkiga frivilligverksamheten (Viva)

Genom den teckenspråkiga frivilligverksamheten (Viva) förebygger vi utslagning och ensamhet och stöder kundernas deltagande i samhället. Vivas stödpersoner är teckenspråkiga och har utbildats för verksamheten.

Målgruppen är döva, hörselnedsatta och dövblinda som behöver stöd. Åt dem som ansökt om att få en stödperson anvisas en i samarbete med samarbetspartners och intressegrupper.

Viva verkar framför allt i huvudstadsregionen och i Tammerfors men även på andra håll i landet. Olotila-verksamheten fortsätter i Vanda. Viva ordnar utbildning och gruphandledning samt koordinerar stödpersonsnätverket. Finlands Dövas Förbunds samarbetspartners i verksamheten är Dövas servicestiftelse, Finlands dövblinda, Aspa-stiftelen och församlingarnas dövarbete.

Under verksamhetsåret betonas inledandet av stödverksamhet för grupper samt att med hjälp av videokontakt utsträcka servicen till personer som är bosatta i glesbygden. Utbildade stödpersoner ska få grupphandledning. Två grupper med nya stödpersoner utbildas, målet är att hitta 16 nya stödpersoner till dem som köar (ca 20 personer) och eventuellt för 10 nya kunder. Kundernas medverkan i planering och utvärdering av verksamheten utvecklas, då effektiveras även uppföljningen av hur livskvaliteten förbättras. Man utreder också införandet av erfarenhetsexpertverksamhet enligt d e ekonomiska resurserna.

Finansiering: STEA (AK6), kommunala betalningsförbindelser

Ungdomsverksamheten

Mötesplatser för barn och ungdomar: Finlands Dövas Förbunds ungdomsverksamhet ordnar varje år många läger och evenemang för barn och ungdomar. Målgruppen utgörs av döva och teckenspråkiga i åldern 7-30  år. På lägren har de möjlighet att träffa jämnåriga kompisar, stärka självkänslan och utveckla sin sociala kompetens. År 2019 ordnas fyra läger för åldergruppen 7-12 år, tre läger samt LYX-dagar för gruppen 13 – 17 år och två läger för gruppen 18 – 30 år.  År 2019 blir det internationella läger för gruppen  7 – 12 år: Nordiskt barnläger i Norge, EUDY:s barnläger (platsen öppen); för gruppen 18-30 -år WFDYS Youth Camp (Frankrike). Ungdomsutbyte med Irland och Albaninen  ordnas om finansiering för projektet fås (Erasmus+).

Påverkansarbete och ungdomarnas delaktighet: Ungdomsutskottet stöder ungdomsverksamheten och sammanträder 2-4 gånger per år. Utskottet tillsätts varje år på de riksomfattande teckenspråkiga ungdomsdagarna (platsen öppen). Utöver läger och evenemang är ungdomsverksamhetens uppgift att stöda verksamheten i lokala ungdomsklubbar, föreningar och grupper, att informera och att samarbeta med aktörer i kultur- och ungdomssektorn. Tyngdpunkterna hittar man i FN:s barnrättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt Undervisnings och kulturministeriets riksomfattande program för ungdomsarbete och ungdomspolitik (VANUPO) 2017 – 2019.  Man deltar också i intressegruppssamarbetet genom t.ex. Allianssi ry och olika tillställningar som ordnas av Undervisnings- och kulturministeriet och ungdomssektorn.

Internationellt samarbete: Finländska unga har av tradition innehaft aktiva roller i dövas internationella organisationer. År 2019 deltar man i det internationella ungdomsaretet inom DNUR, EUDY och ja WFDYS samt informerar om de läger och andra evenemang som ordnas samt stöder barns och ungas möjlighet att delta i det internationella påverkansarbetet.

Finansiering: En överföring av finansieringen till STEA:s riktade understöd (AK6) utreds. 

Kulturproduktionen

Målet för Finlands Dövas Förbunds kulturproduktion är att ordna ett mångsidigt kulturutbud för teckenspråkiga i alla åldrar. Kulturevenemangen upprätthåller den teckenspråkiga kulturen och är viktiga mötesplatser, där också olika generationer träffas.

Evenemang: År 2019 ordnas det 18:e kulturevenemanget för döva seniorer i Åbo på våren. Evenemanget produceras i samarbete med en arrangörskommitté, dövföreningen i Åbo och Åbo stad medverkar.

Den teckenspråkiga filmfestivalen 2019 presenterar inhemska och utländska teckenspråkiga filmer. Enligt planerna ska evenemanget ordnas i Jyväskylä hösten 2019. Festivalens tävlingsservice (anmälning, ansökan till tävlingarna, program) och publikservice (innehåll, program) sköts i samarbete med andra arrangörer. Filmfestivalen syftar till att särskilt sporra finländska teckenspråkiga filmmakare att komma fram med sina alster.

Den teckenspråkiga ”Pi!”-mässan ordnas om man får en samarbetspartner och finansiering för evenemanget.  Under verksamhetsåret ordnas även HELsign 2020 och planeringen av Dövas 31 riksomfattande kulturdagar i Joensuu inleds.

Samarbete: Samarbetet med Arbetamuseet Werstas för att ta hand om Dövas museums samlingar fortsätter. Förbundets museiutskott bistår Dövas museums utställningsverksamhet och sammanträder under året 2-4 gånger. Samarbetet med Teatteri Totti sker enligt samarbetsavtalet. Samarbetet med olika kulturorganisationer fortsätter så att också andra kulturevenemang kan bli tillgängliga för teckenspråkig

Centret för konstfrämjande (Taike) och egen finansiering

Anpassningsverksamheten

Anpassningsträningen består av kurser som stöder det sociala välbefinnandet.  Kursernas uppgift är erbjuda information, råd och träning för teckenspråkiga unga, vuxna, pensionärer och familjer i olika livssituationer, så att de ska reda sig i vardagen. År 2019 ordnas tolv kurser: fyra familjekurser (en kurs för ensamförsörjande, en pappa-barnkurs, två familjekurser), två ungdomskurser, en seniorkurs samt utbildning för kurspersonal.  

Kurserna ordnas i olika delar av landet och deras längd varierar från ett veckoslut till sex dygn. På kurserna för deltagarna kamratstöd och möjlighet till interaktion på sitt modersmål. I samarbete med Solaris-lomat ry erbjuder vi också teckenspråkiga stödda semestrar (tre semesterperioder för vuxna, en familjesemester).

Finansiering: STEA (AK15)

Verksamhetsplan 2019: Stöd av kundens verksamhetsförutsättningar

Processen Stöd av kundens verksamhetsförutsättningar inriktar sig på kundcentrerad, individuell service och förebyggande verksamhet. Den teckenspråkiga regionala servicen utvecklas kontinuerligt.

Det främsta målet är att ge teckenspråkiga enskilda personer och familjer en god vardag, att de får ta del av samhällets service på samma villkor som andra befolkningsgrupper. Med hjälp av handledning får teckenspråkiga som behöver stöd bättre förutsättningar att reda sig i vardagen på egen hand. It-handledningen svarar på statens digitaliseringsplaner genom att ge kunderna färdighet att använda datateknisk apparatur och ge dem handledning i att använda e-tjänster.

Den teckenspråkiga service- respektive it-handledningen utgår från kundens behov och premisser. Handledning ges vid kundmöten och hembesök samt på distans. Servicehandledningens målgrupp består av i Finland bosatta teckenspråkiga enskilda personer i olika åldrar samt familjer. It-handledningen riktar sig till teckenspråkiga döva över 16 år.

Teckenspråkiga behöver och använder sig av service i olika livssituationer på samma sätt som andra men en del teckenspråkiga har ett större, bredare och fortlöpande behov av service och stöd. Myndigheterna får av regionpersonalen råd i frågor som rör teckenspråkigas behov av service, teckenspråket, kulturen och användningen av teckenspråkstolk. 

Handledning behövs uttryckligen på teckenspråk, därför att

-       största delen av kunderna är enspråkiga: finska/svenska är för dem ett främmande språk, vilket innebär att det är svårare att skaffa information och agera på egen hand 

-       majoriteten av kunderna inte har fått tillräcklig skolundervisning på sitt modersmål, därför måste bristande baskunskaper och den kulturella bakgrunden beaktas i handledningen. Av den orsaken lyckas skötsel av ärenden inte alltid enbart med hjälp av tolk.  

-       antalet äldre döva ökar och deras behov ökar, vilket ökar behovet av servicehandledning

-       det föds fortsättningsvis döva barn, därför behovs bevakning av barns, ungdomars och familjers rättigheter; det samarbete som har inletts med hörselskadade barns föräldraförbund ska effektiveras. På grund av fördomar och bristande kunskaper inom social- och hälsovården behövs det mycket intressebevakning i fråga om barns rätt att använda teckenspråk

-       döva invandrare behöver stöd; vi samarbetar med mottagningscentraler (stöd beträffande asylsökande, familjeåterföreningar, arbetsrelaterat, studier)

-       ur dövas synvinkel brister det i den offentliga servicens tillgänglighet; det behövs regional och individuell bevakning av rättigheter för att förbättra tillgängligheten) t.ex. i kommunerna en tjänst som lämpar sig för döva i stället för återupprinning, tillgång till teckenspråkig service)

-       den allmänna it-handledningen för medborgarna når inte döva. Kunderna uppger att det är svårt att följa med tolkad handledning. För att kunskaperna ska gå fram krävs också att handledaren är insatt i dövas utgångspunkter och kultur

-       vårdreformen medför stora förändringar, därför är rådgivning och handledning på teckenspråk allt viktigare både för kunder och myndigheter.

Individuell rådgivning och handledning

Åtgärderna består av individuell handledning och rådgivning samt insatser för att främja rättigheterna.

Målet för den individuella handledningen är att fungera som teckenspråkigt stöd- och servicenätverk med så låg tröskel som möjligt, genom att på finskt respektive finlandssvenskt teckenspråk ge handledning, råd och stöd i olika livssituationer till teckenspråkiga enskilda personer och familjer, och deras anhöriga. Vi stöder också döva som kommit från många olika länder och har mycket varierande språkkunskaper, en liten del av dem är så gott som språklösa i början. Man syftar till att ge handledning så ändamålsenligt och smidigt som möjligt.

Tyngdpunkterna år 2019

-       Den regiongränsöverskridande servicehandledningen som inleddes 2018 fortsätter så att kunderna alltid får kontakt med den personal som bäst känner till den aktuella saken

-       Utvecklingen av rådgivningen till familjer fortsätter 2019

-       Utvecklingen av servicehandledningen för finlandssvenska teckenspråkiga fortsätter 2019 

-       I takt med att kundernas tekniska färdigheter ökar överförs tyngdpunkten i it-handledningen allt mer på användningen av e-tjänster.

-       Nätverket av teckenspråkiga it-kamrathandledare utvidgas, om verksamheten har kommit väl igång år 2018. Handledare utbildas för sydvästra, västra och mellersta Finland samt för norra Österbotten.

-       Medverkan i vård- och landskapsreformen för att säkerställa tillgången på teckenspråkig service (regionalt påverkansarbete)

Personalen besöker föreningar och klubbar för att informera om aktuella saker och hjälpa döva att hänga med i de förändringar som sker i samhället.  Kamratträffar ordnas i mindre grupper som egen verksamhet eller i samarbete med andra aktörer.  Man stöder marginaliserade dövas möjligheter att delta.  Regionpersonalen deltar i anpassningskursverksamheten samt i egenskap av experter i föreläsnings- och informationstillställningar och som kontaktpersoner inom den teckenspråkiga frivilligverksamheten Viva. 

Resultat och effekter:

-       Kunderna har fått allt sakkunnigare råd och kunnat komma till den service de behöver

-       Äldre döva har fått service och stöd på sitt modersmål

-       Teckenspråkiga kommuninvånare har i allt större utsträckning själva kunnat sköta tidsbeställningar och obehindrat kunnat ta sig till den service de behöver

-       För barn och barnfamiljer har teckenspråksundervisning och teckenspråkigt stöd ordnats i dagvård och skola

-       Kunder i olika delar av landet har fått den it-handledning de behöver och kunnat sköta sina ärenden elektroniskt, antingen på egen hand eller med stöd

-       För marginaliserade och ensamma döva ordnas mötesplatser med låg tröskel och meningsfull verksamhet, sådan aktivitet som förbättrat deras sociala relationer och välbefinnande.

Finansiering: STEA (Ak6)

Verksamhetsplan 2019: Administration och kommunikation

Obs! Videon ovan är en spellista som innehåller 3 videor (på finskt teckenspråk). Du får fram videorna genom att klicka på ikonen med en filmruta i sidfoten.​

HR, intern kundservice och ekonomiförvaltning

En fungerande personaladministration stöder förbundspersonalens arbetshälsa och frigör resurser för att koncentrera sig på den egna kärnuppgiften.

Användarvänliga arbetsredskap, som man fått tillräcklig orientering i att använda, underlättar skötseln av egna uppgifter och tillgången till egna data. Bra arbetsredskap och fungerande HR stöder också ledningen, i synnerhet i chefskapet.  Inom personaladministrationen kommer utvecklingsverksamheten att inriktas främst på att stärka personalens kunnande.

Inom personalförvaltningen fortsätter arbetet med att göra det dagliga arbetet smidigare, effektivera det egna arbetet och förenkla verksamheten. Användningen av de nya digitala system som tagits i bruk (Office 365, Sympa, IMS, Lyyti) etableras och för en effektiv användning av systemen dem ordnas behövlig utbildning.  Utvärderingsverktyg och -metoder för personaladministrationen och assistensarbetet utreds, klargörs och tas i bruk (IMS, kundenkäter, statistik). Det fullskaliga införandet av systemen som togs i bruk år 2018 kommer att ta i anspråk de resurser som kvarstår efter att grundläggande uppgifter är skötta.   

Assistentservicen skapar verksamhetsförutsättningar för de interna kunderna (ledningen och styrelsen) genom att tillhandahålla sekreterartjänster och separat avtalade funktionsspecifika tjänster inom olika ansvarsområden.   Assistenternas mål är att planera, organisera och effektivt genomföra möten och evenemang av olika slag, både självständigt och i samarbete med förbundets andra anställda. Avsikten är också att under året utvärdera och utveckla arbetssätten. Assistenterna ger råd och handledning kring de olika digitala verktygen (t.ex. Netvisor, IMS och andra program som rör fakturering). Man upprätthåller också olika arkiv samt kund-, prenumerant- och föreningsregister.

För teckenspråkstolkingen, som ingår i den interna servicen, är målet för ett långsiktigt utvecklingsarbete att identifiera vilka faktorer som gör den tolkning som intressebevakningen behöver bra och högklassig. Dessa faktorer beskrivs och dokumenteras genom inkluderande metoder. Dokumentationen står till de anställdas förfogande och ger utomstående tolkar redskap för att sköta intressebevakningsrelaterade tolkningsuppdrag. Syftet är att förbättra den språkliga likvärdigheten för förbundets sakkunniga inom intressebevaknings- och påverkansarbetet.

Statistikföringen inom tolkningsverksamheten ska utvecklas så att man i fortsättningen beaktar andelen tolkning som rör Finlands Dövas Förbunds strategiska målsättningar. På så sätt kan man granska i vilken mån tolkningsresurser anvisas till att främja de strategiska målsättningarna. Målet är att hitta nya mätare med vilka man kan uppskatta mängden tolkning som behövs och inom vilket område. Mätarna är också ett arbetsredskap som hjälper till att leda tolkarnas arbete.

Översättartjänstens mål är att så bra som möjligt, och inom önskade tidsramar, svara på det behov av översättningar från finska till svenska som finns inom förbundet (intern och extern information, den breda allmänheten, beslutsfattare, myndigheterna, nyheter, intressebevakning, kommunikation, medelanskaffning). Översättarens arbetsinsats är genom de interna kundkontakterna knuten till förbudets samtliga processer. Översättningsuppdragen från finska till svenska sköts enligt den prioritering som ledningen har godkänt. Högst prioriterade är förbundets information och kommunikation (Dövas tidskrift, Dövas video, förbundets webbplats, externt informationsmaterial), medelanskaffningen, administrationen och teckenspråkiga bibliotekeket. I liten skala produceras även material direkt på svenska för förbundets svenska webbsidor.

Processerna för styrning av och rapportering om ekonomin utvecklas, klargörs och förenklas, liksom även samarbetet mellan koncernens olika delar och redovisningsbyrån Rantalainen Oy. Ekonomiförvaltningen ordnar för personalen utbildning kring budgetering och uppföljning av ekonomin, och de program som används för dem, så att en mer självständig styrning av ekonomin i realtid möjliggörs. Fakturerings- och inkasseringsprocesserna finslipas tillsammans med Rantalainen och personalen inom organisationens övriga processer så att de fungerar smidigt.

Evenemangshanteringssystemet Lyyti (EU-dataskyddet har beaktats) används för anmälning till och förhandsbetalning av evenemang och kurser. Handläggningen av kurser och evenemang samt insamlingen av respons, uppföljnings och utvärderingsdata blir effektivare. 

Användning av och utveckling kring digitalisering

Den potential som digitaliseringen innebär utnyttjas för att förbättra situationen för alla teckenspråkiga och underlätta kommunikation och skötsel av ärenden. Digitaliseringen är förknippad med att säkerställa och utveckla kommunikationen och olika tjänsters tillgänglighet. Målet är att via intressebevakningen och expertarbetet påverka så att nätservice jämte e-tjänster samt mediernas informationstjänster är tillgängliga för döva både på teckenspråk och som text i stor omfattning. Det sker genom att man deltar i samarbets- och planeringsnätverk, lagberedning och avger utlåtanden. Målet är också att påverka så att teckenspråkiga, utöver förbundets egen it-handledning, på lämpligt sätt får orientering på det digitala området (samarbete med Aspa-stiftelsens Digi haltuun!-projekt).  

Centrala samarbetspartners och objekt då det gäller den digitala utvecklingen och främjandet av tillgängligheten är Suomi.fi och dess servicedatalager, Kommunikationsministeriet, Yle (direkttextning på tv, teckenspråkiga program), Finansministeriet (verkställandet av EU:s tillgänglighetsdirektiv), Nödcentralsverket (112-nödtjänst även på teckenspråk), Inrikesministeriet (utveckla krisinformationen så att den är tillgänglig för teckenspråkiga).  Också planeringen av digitala tjänster inom social- och hälsovårdsreformen kräver stark intressebevakning för att tjänsterna ska vara lämpliga och tillgängliga för teckenspråkiga döva.

Målet är också att fortsätta utveckla kostnadseffektiva digitala verksamhets- och interaktionsmiljöer i vilka teckenspråkiga och deras nätverk samt Finlands Dövas Förbund verkar och förmedlar information.  Vi söker nya möjligheter att förverkliga AUTA-projektet och det för STEA tidigare presenterade digitala distansserviceprojektet (som inte fick finansiering).  Hit hör t.ex. det teckenspråkiga föreningskioskprojektet, där målet är att utveckla en digital distanstjänst och rådgivning för föreningarna och kunderna, utgående från deras behov. Processen Stärkt kamrat och frivilligverksamhet koordinerar ett förverkligande av en nedbantad modell av föreningskiosken. När projektet avancerar reder vi ut de ovan nämnda möjligheterna till fortsatt utveckling och nya samarbetspartners för att utvidga tjänsten till en omfattande och innovativ distansservice.  

Inom förbundets interna digitala språng ligger tyngdpunkten på att effektivera verksamhets- och arbetsmetoder, exekutiva funktioner och utvärdering med hjälp av de digitala lösningar som redan har införts (Office 365, samarbetsverktygen, intranätet, IMS, Sympa och ekonomisystemen). Under verksamhetsåret fortsätter ibruktagande av Windows 10. Vi satsar också på att fortsätta utveckla förbundets hantering av data så att det motsvarar EU-bestämmelserna om dataskydd. I samband med det eftersträvar vi att också utveckla avtalshanteringen och kundregistren.

Information och kommunikation

I fråga om den interna informationen upprätthåller, utvecklar och producerar vi innehåll för intranätet och IMS i samarbete med HR-koordinatorn. Målet är att fortsättningsvis utveckla kanaler och modeller som ökar förbundets interna interaktivitet och gemenskap, såsom Yammer (socialt nätverk) och gemensamma tillställningar (information och utbildning).   Vi utvecklar och effektiverar kommunikationens egna interna processer, till exempel videoproduktionen. Genom de åtgärdsförslag som har utarbetats inom kommunikationens utvecklingsprojekt förbättrar vi samarbetet med förbundets olika processer, t.ex. intressebevakningen, regionarbetet, ungdomsarbetet och kulturen, och utvecklar evalueringsmetoderna.

Inom den externa informationen ligger tyngdpunkten på intressebevakning och olika kampanjer samt olika målgruppers tillgång till information. Målet är a) att förbundets budskap ska nå fram till myndigheter och beslutsfattare, b) vi kan påverka allmänhetens attityder och göra oss mera kända, c) att våra samarbetspartners och medierna nappar på de teman vi erbjuder och d) att teckenspråkigas tillgång till information förbättras.  Vi deltar i stora publikevenemang, t.ex. Finlandsarenan, där dessa mål kan nås. För evenemangen utarbetar vi egna koncept/strategier. 

Kommunikation som beaktar gemenskapens behov och särdrag utgör kärnan då man ska förbättra dövas tillgång till information.  Genom material som redigerats med hänsyn till kultur och språk får döva fördjupad information som är lätt att ta till sig och som stärker den kollektiva identiteten.  Att förstå de förändringar som sker i samhället och orientera sig i informationsflödet via det egna språket och den egna kulturen stärker dövas färdigheter att styra sitt eget liv och förbättrar deras verksamhetsförutsättningar.  

Vad utvecklingen av informationstillgången för döva ligger tyngdpunkten det kommande året på en webbplatsreform. Resultatet av den kommer att vara en webbplats som svarar på olika gruppers behov och som förbundspersonalen har nytta av som arbetsredskap.  Resultatet uppnås genom att vi involverar kunder och personal i ändringsprocessen från första början.  I samband med omläggningen går vi igenom det innehåll som finns på den nuvarande webbplatsen och uppdaterar det.  Innehållsproduktionen, såsom webbnyheterna, görs tidsenligare. De kanaler som finns på sidorna utvärderas (blogg, nyheter, evenemangskalender) och vid behov tar vi in nya eller bort gamla. Vid reformen beaktar vi också att Dövas tidskrift, Dövas video och teckenspråkiga biblioteket ska synas bättre. Målet är att kunden via webbplatsen behändigt får fram förbundets olika mediekanaler.

Vi fortsätter också att upprätthålla och utveckla användningen av sociala medier och följer med verksamhetsmiljön där. Vi bygger på förbundets some-kompetens  och -närvaro genom en some-strategi och utbildning för personalen.  

Målet för föreningskommunikationen är att medlemsföreningarna och sammanslutningarna ska ha dagsaktuell information om förbundets verksamhet. Informationen och kommunikationen stöder även nätverksverksamheten mellan förbundet och föreningara. Förbundets webbservice  (Yhdistyshuone/Till föreningarna/Facebook) utvecklas i samband med webbplatsreformen så att den bättre motsvarar föreningarnas behov av information och förbundets medlemsservice. Samarbetet mellan föreningsinstruktörerna och informationen och kommunikationen ska stärkas ytterligare. 

Under verksamhetsperioden utvecklas Dövas tidskrifts innehåll så att det allt mer svarar på läsarnas önskemål. Läsarna engageras i tidningen på ett nytt sätt, genom att på ett nytt att göra dem delaktiga i vall av teman och intervjuobjekt bl.a. med förfrågningar på Facebook. De digitala innehållen utvecklas på förbundets webbplats och på sociala medier. Syftet med tidingens Fb-grupp är att skapa ett livligt debattforum för läsarna och andra medlemmar av gemenskapen. Dövas tidskrift har fortsättningsvis en viktig roll som informationskäla och den tryckta tidningens särskilda mål är att trygga tillgången till information för dem som inte nås av den nätbaserade eller teckenspråkiga informationen. Tidningen ör också en vägvisare till förbundets digitala tjänster.

Dövas tillgång till information utvecklas också genom att ge råd till myndigheter eller andra serviceproducenter beträffande framställningen av teckenspråkigt innehåll. Exempelvis fortsätter samarbetet med redaktionen för portalen Suomi.fi.

Ett stående mål är att öka tittarmängderna för förbundets teckenspråkiga nyheter och aktualitetsinnehåll. Detta försöker vi uppnå såväl genom att producera högklassigt innehåll som genom att informera om kommunikationens tjänster i samband med olika förbundsevenemang och föreningsbesök.

Inom programproduktionen produceras teckenspråkiga program för en teckenspråkig på Dövas videos kanal. Programproduktionen är mångsidig, t.ex. görs såväl inspelningar av evenemang som program om den språkpolitiska intressebevakningen, vård- och landskapsreformen, diskriminering och internationell verksamhet.

Vi gör också direktsändningar av viktiga händelser inom förbundet (t.ex. förbundsmötet, webbpartyt) och vid behov som beställningsarbeten.  Programproduktionen betjänar också förbundets andra funktioner. På så sätt kan man bättre trygga kundernas tillgång till information på modersmålet.

Finansiering: STEA (AY1 och AK14), kommunala betalningsförbindelser

Medelanskaffningen

Medelanskaffningen utgår från att förverkliga Finlands Dövas Förbunds strategi och främja förbundets värden. Målet är att samla medel för att finansiera förbundets verksamhet och utveckla den.

Vi erhåller penningdonationer tack vare förbundets allmänna rykte, verksamhetens höga kvalitet och en aktiv informationsverksamhet. Information knuten till medelanskaffningen ges i flera olika kanaler och på olika sätt. Vi deltar bl.a. i olika evenemang, presenterar oss på förbundets webbplats, är med på sociala medier samt driver insamlingskampanjer.

Vad insamlingarna beträffar inriktar medelanskaffningen sig år 2019 kraftigt på vädjanden genom direktmarknadsföring.  De största insatserna gäller rekrytering av månadsdonatorer och webbkampanjer. Vi försöker hitta nya sätt för medelanskaffning vid sidan av de etablerade inkomstkällorna.    

År 2019 satsar vi målmedvetet på att utveckla interaktionen med nuvarande och potentiella bidragsgivare. Om verksamheten lyckas stöder den långvariga donatorrelationer och upprätthållandet av dem samt möjliggör ett regelbundet stöd till förbundets verksamhet.   

Finansiering: STEA (AY och Ak14), kommunerna, UM och egen finansiering

Förbundsmötet 2018 / Framställan 1 samt styrelsens svar på framställningen

Obs! Videon ovan är en spellista som innehåller 2 videor (på finskt teckenspråk). Du får fram videorna genom att klicka på ikonen med en filmruta i sidfoten.​

Finlands Dövas Förbund rf / Förbundsmötet 2018
Styresen 21.4.2018
Framställan nr 1

Förening: Turun Kuurojenyhdistys ry

Framställningens ämne: Byte av namn från Finlands Dövas Förbund rf till Viittomakielinen liitto ry*

Turun Kuurojenyhdistys ry framställer att förbundets namn ska ändras till Viittomakielinen liitto ry*, eftersom förbundets möjligheter att få understöd kunde tänkas bli bättre under ett nytt namn. Det nya namnet skulle inverka så att hörande personers uppfattning om döva och om förbundet skulle ändras mer i riktningen mot att omfatta en språkgrupp och teckenspråkigas språkliga rättigheter. Föreningen konstaterar att frågan har behandlats av förbundsmötet tidigare men att beteckningen teckenspråkig då ännu var ny så för teckenspråksgemenskapen att förslaget inte vann understöd.

Finlands Dövas Förbund rf:s styrelse föreslår:

Finlands Dövas Förbund rf:s styrelse tackar Turun Kuurojenyhdistys ry, det är bra att bedöma behovet av ett namnbyte, eftersom det har diskuterats av förbundsmötet tidigare.

Av Finlands Dövas Förbunds 40 medlemsföreningar ingår beteckningen ”viittomakielinen” (”teckenspråkig”, övers. anm.). De flesta medlemsföreningarnas namn innehåller fortsättningsvis beteckningen ”kuuro” (”döv”, övers. anm.).

Beteckningen ”teckenspråkig” ser ut att ha etablerat sig i fackterminologin inom teckenspråksbranschen och används mycket i medier, experttexter och annan samhällsinformation. Ordet är en viktig del av språk- och kulturidentitetsdiskussionen, vid sidan av termerna ”döv”, ”dövsamhälle”, ”dövas kultur”, och ”dövas historia”. Det ingår också i de centrala begreppen inom språkpolitiken för de inhemska teckenspråken. Ett annat begrepp är ”som använder teckenspråk” (grundlagen), vilket också har använts rätt omfattande i olika sammanhang.

Det verkar som om ”teckenspråkig” används inom det språkpolitiska intressebevakningsarbetet, branschutbildningen, skolundervisningen, informationen och facklitteraturen, medan ”döv” används för att beskriva livet som döv och sådant som hör ihop med identifikation, gemenskap, samhörighet och föreningsliv (den socialpsykologiska dimensionen).

Föreställningen och kännedomen om Finlands Dövas Förbund och förbundets varumärke är också viktiga synpunkter som det är skäl att fundera noga på. Förbundets namn är välkänt och har burit ett gott rykte bland myndigheter och samarbetspartners. Finlands Dövas Förbund har verkat anmärkningsvärt länge jämfört med andra organisationer, och redan en lång tid före samernas och romernas organisationer. Dövförbundet är också vårt lands äldsta handikapporganisation. Det lönar sig att noggrant överväga om en namnändring skulle försvaga kännedomen om förbudet och kanske också uppskattningen för det, eftersom namnet i sig bär en historia och olika värdeladdningar, som har samlats under en tidsrymd på 110 år.

Ett namnbyte har även en stor strategisk betydelse, därför måste medlemsföreningarna och döv-/teckenspråksgemenskapen ha en klar bild av vad man vill uppnå och varför ett namnbyte behövs för att uppnå det. Man måste också beakta att det inom påverkansarbetet är bra att komma ihåg att föra fram funktionsnedsättnings- respektive språkperspektivet jämsides, eftersom döva alltjämt t.ex. i lagstiftningen betecknas som en grupp med funktionsnedsättning (t.ex. baserar sig erhållande av tolkningstjänst på funktionsnedsättningsperspektivet). Likaså grundar sig också erhållandet av understöd ofta på funktionsnedsättningsperspektivet. Det är svårt att exakt bedöma hur ett framhållande av språkgruppsaspekten skulle påverka erhållandet av understöd. Det är möjligt att det kunde inverka negativt, åtminstone i någon mån.

Det är också skäl att beakta de kostnader som en ändring skulle medföra (broschyrer, webbplatsen, material, information) och att det vanligen tar lång tid att ta till sig ett nytt namn.

Förbundets styrelse föreslår att, om saken vinner understöd på förbundsmötet, behovet av ett namnbyte kunde utredas bland medlemsföreningar och samarbetspartners, i samband med att förbundets nya strategi från år 2020 framåt formuleras inför inför förbundsmötet 2019. I praktiken innebär det att behovet av ett namnbyte kunde utredas genom en enkät till medlemsföreningarna hösten 2018. Utgående från enkätresultaten kunde frågan diskuteras närmare på diskussionsdagarna år 2019, inom ramen för uppdateringen av förbundets strategi.

*Direkt översatt ”Teckenspråkiga förbunde

Nyttiga länkar
Nedladdningsbara filer
Page updated 23.5.2018